slussen.nu
Cykeltrafik i Slussen Skriv ut Skicka sidan
Av Administrator   

Cykeltrafik i Slussen


Slussen är den viktigaste punkten i Stockholms framtida regionala cykelnät


Regionala cykelplanen för Stockholm föreskriver:

enhetlig utformning i hela nätet
cykelbanorna ska vara skilda från biltrafik och från gångtrafik
det ska finnas utrymme för omkörning.


”Nya Slussen” uppfyller inte kraven. Till exempel ligger 700 meter cykelfält mellan bilar och bussar, uppfarten till cykelbron lutar 10% och har svår anslutning till huvudbron. Alla cykelbanor och cykelfält har kurvor med snäva radier och det saknas plats för cykeluppställning. Byggtidens cykellösningar är ännu mer undermåliga.


Om det här kan du läsa i Cykeltrafiken i Slussen som också med tydliga kartor visar hur SLUSSEN plan B har löst problemen så att det blir möjligt att följa cykeltrafikplanens krav.

›› Cykeltrafiken i Slussen (PDF 5.2 MB)

 
Vi byggde Slussen Skriv ut Skicka sidan
Av Administrator   

Som omväxling till utredningar hit och dit, kolla in arbetets hjältar!

Texten till filmen på YouTube: Arbetare ligger på knä och brer ut betong. Handdragna små vältar rullas över betongen. Betongblandare. Betong transporteras i små tippkärror med höga hjul. Betonglagrets tjocklek vägs. Stålbalkar svetsas. Dykare går ner i vattnet. Trafik mot Gamla stan. Den halvfärdiga bron från Katarinahissen till Mosebacke. Borrning i tunnel. Katarinahissen.

 
Öppet brev Skriv ut Skicka sidan
Av Administrator   

till statsminister Stefan Löfven


Det är ytterst allvarligt att den nya majoritens svek i Stockholm givit utrymme för Sverigedemokraterna att framstå som de enda försvararna av kulturfrågor i Stockholm. Det skriver Eva Teorell, Ralf Hansen och Mats Ekenger i ett öppet brev till statsministern och frågar sig om stadens hantering av Nya Slussen skett på ett öppet och demokratiskt vis och om det är försvarbart att sätta igång ett så osäkert och ifrågasatt projekt i ett ansträngt ekonomiskt läge och med hårt belastade kommunala ekonomier.

›› Läs hela brevet här (pdf 111k)


 
Gösta Blücher: Skriv ut Skicka sidan
Av Administrator   

Almstriden 1971

påverkade planlagstiftningen

Antagen detaljplan för tunnelbaneuppgång drogs tillbaka

Renovering av Slussen kräver inte ny detaljplan

Gösta BlücherVid mötet på Tranströmerbiblioteket i början på mars uppmanade Jan Valeskog (S) Gösta Blücher, tidigare generaldirektör för Boverket, och en av författarna till plan- och bygglagen (PBL), att skriva en debattartikel. Detta med anledning av att Blücher invände mot Valeskogs tolkning av expertgruppens rapport vad gäller möjligheten att renovera Slussen.

Nu har Gösta Blücher skrivit en artikel i socialdemokratiska Stockholmstidningen. Blücher skriver: "Vid utfrågningen av Jan Valeskog på Tranströmerbiblioteket 4 mars framkom att inom stadens förvaltning cirkulerar misstolkningar och övertolkningar av Expertgruppens rapport. Valeskog anförde att expertgruppen sagt att en renovering av klöverbladet inte kunde ske förrän en ny detaljplan vunnit laga kraft. Det är fel såväl i sak och som referat av expertgruppen."

"Det är förvisso anmärkningsvärt, men det är inte första gången Stockholms ansvariga politiker drar tillbaka en detaljplan som vunnit laga kraft precis innan den ska genomföras. Det var vad som skedde med detaljplanen för tunnelbaneuppgången i Kungsträdgården 1971. Almstriden kom att påverka planlagstiftningens regler om medborgarinflytande."

Vidare: "Underhållsåtgärder på såväl byggnader som trafikanläggningar kan ske även om de strider mot en gällande plan. Om man kan renovera Slussen bit för bit kan det sägas vara underhåll. Om staden bestämmer sig för att inte genomföra planen för nya Slussen blir det närmast en skyldighet att ta tag i underhållet."


›› Läs hela artikeln här

›› Gösta Blüchers CV

 
Ny syn på Slussen Skriv ut Skicka sidan
Av Finn Löfquist   

Myndigheterna stoppade miljöprövning


Spärrdammen vid T-Gamla Stan säkerhetsrisk

Tråget T-banan mot Gamla stan

Spårtråget vid tunnelbanan i Gamla Stan är i praktiken en primitiv spärrdamm. Den hindrar Mälarens vatten från att rinna ned i tunnelbanan och Citybanan. Denna säkerhetsrisk har påpekats i utredningar från Länsstyrelsen och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Risken att Mälarens vattens vatten bräddar över krönet på dammen finns alltså redan idag. Följden skulle bli enorma skador på tekniska installationer och kaos med årslångt totalstopp i trafiken. Skulle ett plötsligt dammhaveri inträffa på grund av exempelvis en urspårning eller åverkan kan människoliv riskeras när vatten plötsligt fyller tunnlarna och slår ut elsystemen.

SL är inte ens medvetna om att spårtråget fungerar som en damm och därför har man inte heller sökt de tillstånd som alla dammar måste ha enligt bl.a. Miljöbalken. En grupp bestående av arkitekter och professorer på KTH har anmält denna miljörisk. En av anmälarna är en framstående expert på dammsäkerhet. Länsstyrelsen avvisade dock kravet på miljöprövning och lyckades samtidigt motbevisa sig själv genom att påstå att dammen inte är en damm. Länsstyrelsens beslut överklagades därför ända upp till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt som dock lät bli att pröva miljöanmälan i sak eftersom man menade att vi som klagande överhuvudtaget inte hade rätt att klaga. Ett märkligt rättsosäkert förfarande där saken bara prövats av tjänstemän på länsstyrelsen och inte i en domstol. I de dokument som du hittar i bifogade länkar kan du läsa om våra krav och om hur länsstyrelsen försöker bortförklara existensen av en damm.Spärrdammen
Klicka på bilden för större version

Den bästa lösningen som för överskådlig tid tar bort risken för översvämning vore att lägga t-banan i tunnel under Söderström.
Än så länge har inte själva byggandet av Nya Slussen påbörjats så det är fullt möjligt att göra en sådan ändring. Tunnellösningen finns redan noggrant beskriven och kostnadsberäknad i alternativet Ny syn på Slussen (›› se videopresentation) där det också framgår att den lösningen är billigare än Nya Slussen.

SL och Stockholms stad verkar inte medvetna om att spärrdammen, med de nya kraven på lägsta grundläggningsnivå, måste byggas om på ett så omfattande sätt att planen för Nya Slussen rimligtvis måste ändras.


I stället för att reparera dammen menar vi som företräder alternativet Ny syn på Slussen
att man borde passa på att ta bort spärrdammen eftersom den troligen inte kommer att kunna byggas så att den uppfyller kraven enligt gällande regelverk. Under alla omständigheter blir det tekniskt svårt och dyrt. Dessutom är det så att även om man skulle genomföra en ombyggnad kommer den ombyggda spärrdammen inte att kunna uppfylla länsstyrelsens nya krav på lägsta grundläggningsnivå vid Mälaren. Risken för översvämning kommer alltså att finnas kvar.

Nu gäller det att stadens och landstingets politiker och tjänstemän snabbt informerar sig om alla nya fel och brister och kräver en samordnad lösning. Än finns det enligt erfarna planerare och ingenjörer tid att ändra i genomförandet av Nya Slussen. Det är dessutom helt nödvändigt med tanke på de nya uppgifterna om översvämningsrisken vid spärrdammen. Dessutom måste politikerna ta ansvar för att detaljplanen för Nya Slussen nu visar sig bryta mot Länsstyrelsens nya regler för lägsta grundläggningsnivåer dvs. hur lågt man får bygga nära vatten med hänsyn till risken för översvämning. De nya reglerna fastställdes i mars och juni 2015 men redovisades inte för politikerna inför Kommunfullmäktiges beslut i september 2015 då anslaget till Nya Slussen ökades från 8 miljarder till drygt 12 miljarder. Beslutet att bevilja Nya Slussen ökat anslag fattades därför på helt felaktiga grunder. Varken Nya Slussen eller tunnelbanan vid Gamla stan kan leva upp till de nya kraven på lägsta höjd över Mälaren och Saltsjön.


Finn Löfquist
utredare miljö- och hälsoskydd


I länkarna till dokument 1 till 6 finns redogörelse för sakfrågan och den juridiska processens gång

1. Begäran om miljöprövning av dammsäkerheten vid tunnelbanestation Gamla stan

2. Komplettering till begäran om miljöprövning

3. Beslut om avslag 2015-09-30

4. Överklagande till Mark- och miljödomstolen

5. Avvisat överklagande

6. Överklagande till Mark- och övermiljödomstolen


 
«FörstaFöregående12345678910NästaSista»

Sida 2 av 48