Slussen är inte till salu Skriv ut Skicka sidan
2010-06-28

Mot Slussen från Gamla stan

Den 21 juni tog kommunfullmäktige beslut om genomförande av Slussenprojektet
. Beslutet innebär att ramarna för tid och ekonomi satts. Det slår inte fast Slussens framtida utformning.

I början av året hölls samråd om Foster/Bergs förslag som 2009 lades till grund för projektet. Kritiken mot det blev rena folkstormen. Remisser och synpunkter från myndigheter och enskilda vällde in. Kritiken riktade sig framförallt mot att sikten mot den världsunika panoramavyn från Mälaren till Saltsjön skulle saboteras. Men också mot trafiklösningen och att inte hänsyn tagits till kulturhistoriska värden.

Arbetet går nu vidare med detaljplanen som till hösten/vintern ska ställas ut för allmänheten. Nästa år väntas kommunfullmäktige besluta om projektet i sin helhet och byggstarten är tänkt till 2012. Med tanke på de stora bristerna i förslaget och hur ärendet handlagts finns anledning att betvivla att varken tidsram eller kostnadsram kommer att hållas.

Förslaget har katastrofala brister. Alla som värnar om Slussens världsunika betydelse som knutpunkt i staden och som en plats att njuta av öppenhet, rymd, frihetskänsla med de breda utblickarna hoppas jag fortsätter att fundera över dess utformning. Många jag talat med som inte brukar skriva blir poeter när de spontant besjunger sina känslor för Slussen och sin oro för att dess själ ska förstöras. Men tid finns att granska och debattera planerna och se till att de ändras så att vi får en lösning som alla kan glädjas åt, som är funktionsduglig för lång tid och som vi med stolthet kan lämna över till kommande generationer.

Om det ska lyckas krävs en livaktig och kunnig opinion och att de grundläggande behoven trafiktekniskt, kulturhistoriskt och känslomässigt formar utgångspunkten för diskussionen. Vi får vi inte låta ekonomiska intressen som vill exploatera området för kommersiellt bruk bli styrande för processen.

Utsikten är inte till salu satte jag som ledstjärna för den här hemsidan. Planerna på att spoliera den öppna vyn var nog den viktigaste orsaken att opinionen mot förslaget blev så stark att politikerna inte kunde negligera den helt. Nu gäller det att ena så många som möjligt om att Slussen inte är till salu. Fria Slussen bör försvaras med samma kraft som den djupt rotade allemansrätten. Det som miljoner stockholmare, och besökare från när och fjärran, kan uppleva vid Slussen tillhör rätteligen alla och får inte privatiseras till gagn för ett fåtal som har råd att hyra dyra kontorsytor med panoramautsikt.

I Svenska Dagbladet skriver journalisten Kajsa Althén att ”Slussen är en fråga om kulturpolitik och av riksintresse”. Till och med av världsintresse skulle jag vilja tillägga. ”Kunskap om det förflutna ger perspektiv på vår egen tid och respekt för gångna generationers liv och arbete” skrev Alliansregeringen inför valet. Slussen fungerar som en historiebok med blandningen av gammal och modernistisk bebyggelse och en trafikkarusell som ännu efter 75 år håller världsklass. Denna fungerande historiebok blir helt skymd i Foster/Bergs förslag som bygger på en elva meter hög mur från öster till väster. Berlinmuren kallad. Med de tilltänkta husen ovanpå den (som man nu delvis backat på) skulle det bli total katastrof.

Utsikt fr Slussen

”Det går inte att skapa stadscentra utan torg och det går inte att skapa torg utan byggnader”
skriver arkitekten Rasmus Waern i Dagens Nyheter. Nu är det väl så att Slussen redan är ett torg, ja till och med flera. Rysstorget, Södermalmstorg och torget vid själva Slussbassängen. Underbara öppna frihetens torg där människor möts och umgås. Inte inneslutna av byggnader. Slutna torg finns det redan gott om i Stockholm, vi har Medborgarplatsen, Mariatorget, Norrmalmstorg, och Hötorget för att nämna några. Det unika med Slussen är just att det inte är ett slutet torg utan en öppen plats på ett näs mellan Gamla stan och Söder, mellan Mälaren och Saltsjön. En plats som inrymmer både torg, all slags trafik och vyer som skänker njutning och kunskap om stadsgeografi och historia. Här finns gott om mötesplatser: Stadsmuseet med café, fyra cafeer och restauranter i gallerian, restaurant Gondolen i Katarinahissen, Debaser vid själva Slussen, Blå dörren vid Södermalmstorg och så förstås restaurant Strömmen och Strömmingsvagnen vid Rysstorget. Plus några till.

Borgarrådet Kristina Alvendal (m) vill helst bygga hus för att slippa bort blåsten. Men att de kan blåsa vid ett näs mellan stora vatten hör liksom till. Ingen vill väl spika upp plank längs Skeppsbron bara för att det tidvis blåser där?

Allt tal om att bygga hus för att skapa torg tjänar ett syfte. Nämligen att öppna för kommersiell exploatering. De ynka inkomster staden skulle få för mark- och byggrättigheter skulle generera enorma inkomster till de bolag som förvärvar dem. Stora vinster under kanske ett sekel framåt genom höga hyror i fastigheter med utsikt i världsklass. Detta är orsaken till Alvendals ständiga tjat om världsklass. Det är de ekonomiska intressen som vill exploatera markvärdet vid Slussen som Alvendal och Nordin företräder i praktiken.

Tillsammans kan vi se till att det inte verklighet. Vi kan diskutera med vänner och bekanta, på gator och torg, på möten och i cirklar, på kaféer och seminarier. Skriva insändare och debattartiklar. Blogga och mejla till varandra och till politiker och tjänstemän. Offentliggöra dokument och granska deras innehåll. Se till så att frågan lyfts från ankdammsdebatten mellan Jämtin (s) och Nordin (m) och blir en fråga för Riksantikvariämbetet och regeringen och hela folket. Låt det blåsa friska vindar både vid Slussen och i folkopinionen. Om så krävs rena stormvindar.

”Slussen måste utstråla självförtroende” skriver Rasmus Waern också. Men det är ju just det den gör. Den är så generös med sitt självförtroende att jag alltid får luft under vingarna när jag kommer dit.

Slussen är helt enkelt på alla sätt ett så fantastiskt fritt offentligt stadsrum att det inte får privatiseras. Det tillhör alla.

Debaser
Strömmingsvagnen