Vad är priset på utsikten? Skriv ut Skicka sidan
2010-04-29

Utsikt från Slussen
Att något måste göras åt Slussen råder enighet om
. Uteblivet underhåll gör att betongen vittrar sönder. De tidigare trevliga miljöerna, som till exempel Blå gången där det förr fanns både depeschbyrå och butiker, har blivit så ogästvänliga att många undviker dem. Om Slussen ska rustas upp och moderniseras i sin nuvarande form eller omdanas till något nytt finns olika meningar.

Men att utsikten inte är till salu tycker de flesta man talar med. Den världsunika panoramavyn från Mälaren till Saltsjön berör djupt. Såväl stadens medborgare som turister på besök. Den är en del av Stockholms själ och en självklar del i våra vardagsliv när vi passerar Slussen i bil, buss eller på cykel; när vi kommer upp ur tunnelbanan och träffar vänner eller hoppar på en av alla busslinjer; och när vi äter strömming på torget eller tar en öl på restaurant Strömmen.

Utsikt mot SaltsjönEtt vanligt argument för att bygga husen som skulle skärma av utsikten är att det tyvärr är nödvändigt för finansieringen. Stämmer det? Det finns anledning att undra om politikerna har beskrivit den objektivt. Bildskisser tog man fram som gestaltar den framtida miljön ur perspektiv som inte visar vad som händer med utsikten. Om förslagsställarna inte vill visa det kan vi heller inte vara säkra på att de i klartext redovisar hur ekonomin i projektet verkligen ser ut.

Arkitekten Rasmus Waern skriver i DN att intäkterna från de tänkta byggrätterna ligger på cirka 900 miljoner kronor. Av det kommer en tredjedel från shoppingområdet under mark. Från resten bör dras bort ersättningskrav som dagens fastighetsägare kommer att ställa om de får nya hus framför sina. Hela projektet är beräknat att kosta runt åtta miljarder. Den hårda markexploateringen, eller snarare utsiktsexploateringen, skulle alltså inte ens bidra med tio procent av finansieringen. I själva verket sker den via skattsedeln. Medan vinsterna av exploateringen knappast skulle komma medborgarna tillgodo.

Förutom Slussen byggdes under 1930-talet Västerbron och Tranebergsbron. Och den första delen av tunnelbanan från Slussen under Götgatan färdigställdes. Allt detta under ett decennium när ekonomin genomgick en djup kris. Kanske finns det anledning att lära något av inte bara hur man löste trafiktekniska och arkitektoniska problem utan också ekonomiska då för 75 år sedan.

 

>> Läs Rasmus Waerns artikel här